Historia

Det var så det började

I början av 1960-talet "drabbades" svenska folket av en motionsvåg. Nu skulle man få svensken ur soffan! "Träna med TV" med Bengt Bedrup i spetsen skulle man få oss att börja gymnastisera, löpa och cykla. Skidåkarna hade sitt Vasalopp, där den vältränade kunde testa sig, men på löpningsfronten var det sämre ställt.

När IFK Växjö fick en ny styrelse 1967 med Stig Andersson i spetsen beslutade man därför att starta ett långlopp. Växjöloppet blev det naturliga namnet och 25 km ansågs vara en lämplig sträcka för herrarna och 12 km för damerna. IFK Växjö kom därmed att tillhöra pionjärerna som långloppsarrangör då det egentligen bara fanns Lidingöloppet, som hade startats ett par år tidigare.

Start och mål på I11:s idrottsplats
Loppets sträckning hade man klart för sig ganska omgående. Start och mål skulle vara på I11:s idrottsplats på Bäckaslövsgärdet. Loppet gick motsols ner till Sundet, vidare mot Marklandahöjden och kända namn som Götatorp, Ryafällan, Sevedsäng och Vikaholm. Därefter följde banan i stort sett nuvarande sträckning - även om bebyggelsen på Teleborg inneburit vissa förändringar - för att sluta på Bäckaslöv och det av alla efterlängtade målet. Någon klassindelning tillämpades inte, utan samtliga 322 löpare tävlade i samma klass. Detsamma gällde för damerna, 18 till antalet, som startade vid Ryafällan och därmed hade att avverka de 12 sista kilometrarna av herrarnas bana.

Nedo Farcic och Siv Larsson
Växjöloppet fick omgående en mycket hög status hos långlöpareliten. Startfälten har genom åren därför varit av mycket hög klass. Nedo Farcic, Västerås IK, och Siv Larsson, IFK Umeå, kom trots hård konkurrens att dominera de första åren. Nedo Farcic vann såväl premiäråret som 1969 och 1971 och hade dessutom framskjutna placeringar under flera år. Siv Larsson var om möjligt ännu mer framgångsrik då hon vann damklassen fem gånger under de sex första åren.

Den 26-årige ex-jugoslaven Nedo Farcic var en träningsnarkoman som levde mycket spartanskt och helt för sin löpning. Premiäråret sprang han timmarna före start tre mil som uppvärmning och dagen för loppet avverkade han två träningspass om vardera fyra mil i trakterna kring I11:s övningsområde! !

Färgstarka löpare
Under Växjöloppets historia har det funnits många färgstarka löpare. Premiäråret deltog en yngling som senare skulle låta tala om sig i långlöparsammanhang. Han ingick i det segrande fyramannalaget från IFK Lund och blev bäste lagmedlem genom en 12:e plats. Han var elitorienterare men övergick till långdistanslöpning. 1973 återkom han och vann Växjöloppet, något han gjorde även 1979 och 1988. Så sent som 1998 deltog han, och blev, 52 år gammal, fyra på tiden 1.13.22.
Däremellan deltog han ett flertal gånger med topplaceringar. Namnet är Kjell-Erik Ståhl, Sveriges kanske mest framgångsrike maratonlöpare. När det gäller antalet vunna lopp ligger Ståhl emellertid i lä bakom sin värste konkurrent, Tommy Persson från Heleneholms IF, som vunnit fyra gånger och alltid med Kjell-Erik Ståhl i hasorna. Tommy Persson vann 1981, (Ståhl 3:a), 1982, (Ståhl 3:a) 1984, (Ståhl 2:a) och 1985, (Ståhl 2:a). Ytterligare två löpare har vunnit Växjöloppet tre gånger: Dan Glans från IFK Helsingborg - en mycket framgångsrik löpare på 3000 m hinder, vann 1976 och 1977 samt 1983. Hur många minns att Dan Glans gjorde ett ypperligt lopp och blev sjunde man vid OS i Montreal 1976? Samma lopp som Anders Gärderud vann och blev olympisk mästare på världsrekordtiden 8.08.2.

Patrik Hallén,
Enhörna IF, är den mest framgångsrike löparen de senaste åren genom vinster 1994, 1996 och 1998. En klubb som inte skall glömmas bort är Brittatorps TK som tagit tre segrar genom Mathias Persson 1995, och Patrik Gustafsson 1997 och 1999.

Kerstin Svensson
På den kvinnliga sidan återfinns den som har flest Växjöloppssegrar, nämligen Kerstin Svensson, SK Ringen. Hela sex gånger har hon stått överst på pallen, 1979-1982 samt 1984-1985. Här kan vi också notera framgångar för IFK Växjös Camilla Benjaminsson som vann fyra år i rad, 1990-1993. Tredje mest framgångsrika kvinna med tre vinster är Eva Gustafsson från Kils AIK som vann åren 1974, 1976 och 1977.